Här kommer nästa båt i vår serie ”Veckans M-båt”. Denna gång tar vi upp ännu en s.k. 39-båt: Minsveparen M 4. Vi tar gärna emot mer information och minnen kring dessa vackra fartyg, lämna gärna dina kommentarer på Föreningens facebooksida eller maila till kontakt@minsveparen.se.

Minsveparen M 4

M 4 (anropssignal SBYT) sjösattes 1940 vid Marstrands varv och utrangerades den 2 december 1955. Flera M-båtar överläts efter utrangering från försvaret till dåvarande Sjöfartsstyrelsen (nuvarande Sjöfartsverket) som sjömätare. Dessa fick då namn efter sjöfåglar; t.ex. Måsen, Tärnan, Svärtan mm. M 4 överläts till Sjöfartsstyrelsen 1956 som sjömätare under namnet Tärnan. Hon såldes sedan till en privatperson och fick som ”lustfartyg” (fritidsbåt) namnet Labben (anropssignal SEZU). Maskiner: 2 Volvo Penta TMD 96. Labben ligger kraftigt ombyggd vid Strandvägen i Stockholm, till synes i relativt hyggligt skick. Ägare är Mats Persson i Järfälla.

Ett intensivt arbete pågår för att återställa skansens inredning. Det innebär bl.a garneing av bordläggningens insida, nybyggnation av förvaringsskåp i förkant och återmontering av bingar och hyllor. Därefter ska allt målas. Om du är duktig på det och har tid och lust är du välkommen att hjälpa till under vecka 21. Skicka en signal till kontakt@minsveparen.se.

Här kommer nästa M-båt i vår serie ”Veckans M-båt”. Vi tar gärna emot mer information och minnen kring dessa vackra fartyg, lämna gärna dina kommentarer på Facebook eller maila till kontakt@minsveparen.se.

39-båtarna (M 3 – M 14)

Den första serien om 12 mindre minsvepare i trä, den så kallade 39-båtarna (projekterade 1939) byggdes 1940-41 och fick namnen M 3 till M 14. Konstruktionsritningarna från Jac Iversen föreskrev hondurasmahogny som bordläggning på tätt sittande stålspant förstärkta av ek och lind. Skrovet är en s.k. kompositkonstruktion där stålspanten står för styrka och styvhet och bordläggningen för seghet och flexibilitet. Bordläggningen under vattenlinjen täcktes med kopparplåtar, s.k. förhydning, för skydd mot is och påväxt av alger mm. Däcket består av plankor av Oregon Pine täckta med skyddande träskivor. Överbyggnaden var ursprungligen i trä. M-båtarna var en grundgående minsvepare med brett akterdäck, två propellrar, en 20 mm Bofors luftvärnskanon, en kulspruta och sjunkbomber och självklart också försedd med minsvepningsutrustning. Fartygens mått: längd 25 m, bredd 5,1 m, djupgående 1,1m och deplacement 51 ton. Maskineriet utgjordes till en början av diverse råoljemotorer och semidieslar men utrustades efterhand med två dieselmotorer på sammanlagt 400 hk från Boliner-Munktell eller Ellwe. Propellrarna hade ställbara blad av KaMeWa-typ vilket möjliggör steglös framdrift ur hela fartregistret från sakta till full fart.

M 3

M 3 (anropssignal SBYR) sjösattes 1940 vid Marstrands varv och utrangerades 1955. M 3 överläts till Sjöfartsstyrelsen 1958 som sjömätare under namnet Måsen. Senare blev hon bl.a. charterfartyg. Från 1993 hos Sjöbefälskolan i Göteborg med namnet Dickson. M 3 heter idag Costeau (anropssignal SHWG) och är i privat ägo. Hon ligger i Norra Hammarbyhamnen i Stockholm och har undergått en omfattande ombyggnad av överbyggnaden. Maskiner: 2 Volvo Penta TMD 102A. Hon är i körbart skick och används för fritidsresor av ägarna.

Föreningens program för att visa vårt fina museifartyg påverkas av Museipirens öppettider i sommar och piren är stängd tillsvidare. Sjöhistoriska museets preliminära plan är att öppna piren för besök tisdag till söndag mellan 28/5 och 29/8. Föreningen får återkomma med bekräftelse av datum för Öppet Skepp. Skicka ett mail till kontakt@minsveparen.se om du/ni vill få en specialvisning. M 20 är ju ofta bemannad för underhållsarbeten.

Vi har samlat material om alla ”minsvepare mindre”, de s.k. M-båtarna, till en bok om Minsveparen M 20 och hennes systerbåtar. Boken kommer släppas i samband med M 20:s 80-års jubileum den 1 december 2021. M-båtarna byggdes under brinnande världskrig och har gjort lång och trogen tjänst i Sveriges och flottans tjänst. Förvånansvärt många av M-båtarna finns kvar än idag, fartygen och speciellt skroven verkar outslitliga! Många sjöofficerare och värnpliktiga har tjänstgjort på dessa fartyg under åren. Efter utrangering från flottan används många av M-båtarna som dykfartyg och fritidsskepp. Vi tar gärna emot mer information och minnen kring dessa vackra fartyg, lämna gärna dina kommentarer till kontakt@minsveparen.se. Varje vecka kommer vi presentera en ny Veckans M-båt. Först ut är M 1 och M 2.

M 1 och M 2

Minsveparna M 1 (anropssignal SBWY) och M 2 (anropssignal SBWZ) var prototyper byggda i stål, 30 meter långa med ett deplacement på 63 std ton och bemannade med 13 man. Maskineriet utgjordes av tre st. dieselmotorer (Ellwe resp. NOHAB-Hesselman) som drev tre fasta propellrar, högsta fart var 18 knop och lägsta för M 1 var hela 7 knop och för M 2 var det 4 knop. Bestyckningen utgjordes av en dubbel kulspruta som under kriget utbyttes mot en 20 mm Bofors luftvärnskanon samt sjunkbomber.
M 1 och M 2 sjösattes 1937 vid Ekensbergs varv i Gröndal i Stockholm. Dom var relativt misslyckade som minsvepare. Dom var ganska stora och otympliga, kunde gå med hög fart (18 knop) men tyvärr också med för hög lägsta fart. Det blev inga efterföljare till M 1 och M 2. 1948 övergick dom till att bli torpedbärgare åt kustflottan för att sedan utrangeras 1952 respektive 1953. Enligt en uppgift överläts de till Sjöfartsverket, men eftersom de med hänsyn till deras “höga” lägsta fart inte heller var lämpade som sjömätningsfartyg är det sannolikt att de snart såldes vidare. Deras vidare öden är okänt.

M 20 är tillbaka i sitt naturliga element. Det var ett stort medialt intresse, med både radio och tv på plats, när M 20 dockade ut från Västra dockan på Beckholmen. Skrovet läcker en del, men det finns gott om länspumpar i fartygets fem avdelningar. Så läget är under kontroll. Nu ska vårt fina museifartyg ligga vid kaj en månad för kompletterande arbeten.

Här kan du lyssna på Radio Stockholms reportage från utdockningen. Och här kan du se SvT:s inslag.

De sista momenten i renoveringsarbetet av M 20:s skrov närmar sig. Stävstocken är på plats, liksom alla bord under och ovan vattenlinjen. Bottenplåtarna är återmonterade och målade, men en del målningsarbete återstår. Det återstår också en hel del annat jobb, bl.a. i skansens inredning. Men det får vänta till efter utdockningen, då M 20 kommer att ligga vid kaj på Beckholmen i ca fyra veckor (Klicka på bilden för att göra den större).

Årets tredje medlemsinfo innehåller fem aktuella delar:

1) Årsmötet 2021
2) Status M 20 reparation
3) Jubileumsturnén 2021 M20 80 år
4) Besättningsman M 20 – Utbildning
5) Programblad 2021

Här kan du läsa hela medlemsinfo 3/2021.

Så är två av M 20:s bottenplåtar åter på plats. Det var en lång process:

1.demontera plåtarna – 2.inspektera bordläggning och laskar – 3.köpa in mahogny – 4.planhyvla virket – 5.riva de gamla borden – 6.reparera spanten (svets) – 7.mäta in, måttsåga och måtthyvla de nya borden – 8.borra hål för fästelement – 9.montera de nya borden och laskarna – 10.plugga skruvhålen – 11.dreva – 12.planhyvla skrovsidan – 13.nåta – 14.på med primer – 15.på med tjära – 16.på med tjärduk – 17.återmontera plåtarna.

Har vi glömt något?

Arbetet med byte av mahognybord och reparation av laskar fortsätter. Våra timmermän har nu monterat 11 av ett fyrtiotal bord. Ett råkade spricka vid monteringen och fick bytas ut.
När alla bord under vattenlinjen är utbytta kan underarbetet inför återmonteringen av kopparplåtarna påbörjas. (Klicka på bilderna för att förstora dem)