Med anledning av vår resa med Röjdykarna under firandet av Marinen 500 år vill vi uppmärksamma användningen av M-båtar som dykfartyg. Efter minröjning under 1940- och 50-talen fick M-båtarna under 1960-talet nya uppgifter. 39-serien såldes eller byggdes om till sjömätningsfartyg och tulljakter. 40-serien modifierades för att användas som bevakningsbåtar för röjdykare, så kallad Bevakningsbåt Röjdykning, BvRöj. I grunda vatten och hamnar kan inte minsveparna lägga ut sina svep. Där krävs mänsklig rörlighet och anpassningsförmåga i form av röjdykare, som kan rensa sjömineringar, M-båtarna är grundgående, små smidiga fartyg väl lämpade som dykfartyg. M15, M16, M 17, M 18, M 21, M 24, M 25 och M 26 togs alla i bruk som röjdykarfartyg och ingick i röjdykarnas krigsorganisation. M 21 blev den första BvRöj med början 1968. Torsten Nilsson var vid denna tid FC M 21 och Chef för Röjdykarna. M 20 användes dock aldrig som röjdykarfartyg då hon under aktuell tidsperiod var utlånad till FMV/Minbyrån som mätfartyg.
M-båtarna och röjdykarna har varit med vid många spännande händelser. Bland annat var röjdykardivisionen med och undersökte U137 på Gåsefjärden 1981 och vid Hårsfjärdsincidenten 1982. Röjdykaren Anders Westerholm var stationerad ombord på M 21 och har skrivit ned en ögonvittnesskildring från dykningarna på U 137 i boken om M 20 (se nedan). Flera M-båtar har på grund av sin lämplighet använts som dykfartyg även efter tiden i flottan. M 24 ligger under namnet Stora M som dykfartyg i Västervik. M 22 har använts som dykfartyg av Rådmansö Rederi. M 20 hyrdes in som dykfartyg av Sjöhistoriska Museet vid den marinarkeologiska undersökningen av vraket Bodekull vid Dalarö.
Röjdykarna
Röjdykare är en speciellt utbildad dykare med huvuduppgift att röja sjöminor och andra undervattenshinder. Röjdykardivisionen är ett litet elitförband som grundades av Kapten Hamilton 1954. Det finns vissa liknelser med en viss litterär Hamilton! Röjdykardivisionen ingår numera i Marinens 4:e Ytstridsdivision. Utbildning av röjdykare har sedan 1954 skett vid Gullmarsbasen i Skredsvik på västkusten och Gullmarsbasen har varit röjdykarnas hemvist än i dag. Utbildningen har alltid varit krävande och tuff samt frivillig för såväl värnpliktiga som anställda befäl. Sammanlagt har drygt 1000 individer examinerats till röjdykare i flottan. Fortfarande utbildas ett antal röjdykare varje år.
Röjdykarna är experter på att hitta och oskadliggöra minor i vatten och på land. Röjdykardivisionen hade som sin främsta uppgift efter andra världskriget att rensa svenska farvatten från minor. Inom begränsade områden t.ex. hamnområden kan minröjning endast göras med röjdykare. I modern tid har röjdykarnas unika kunskaper om explosiva ämnen kommit till användning internationellt. Detta bland med upprensning av sjöminor i Baltikum. Röjdykarna har även används för minröjning på land i Afghanistan och Mali för att hjälpa befolkningen till en säker vardag. Kamratföreningen Röjdykarna är en ideell förening för nuvarande anställda och värnpliktiga röjdykare samt alla tidigare röjdykare. Mer info om kamratföreningen: https://www.rojdykarna.se
Mer info
Detta är ytterligare ett inlägg i vår serie om M-båtarna och deras historia. Läs mer om M 20 och de andra M-båtarna i boken Minsveparen M 20 – 80 år till sjöss i krig och fred. Boken är framtagen i ett samarbete mellan Föreningen M 20 och Sjöhistoriska museet i samband med Minsveparen M 20:s 80-års jubileum 1 december 2021. Här kan du beställa boken: https://minsveparen.se/forhandsbokning/